Björnmöte

Har nyss kommit tillbaka till lodgen efter en natt i ett björngömsle ett par hundra meter från den ryska gränsen. Kvällens höjdpunkt kom strax efter att det hade börjat mörkna vid 23.15-tiden och jag hade just lagt mig på sovbritsen. Strax därefter hörs ett kraftigt plaskande över myren ca 50 från  gömslet. Det visar sig vara en stor björnhanne på ca 250-300kg som vandrar sakta längs myren tills han hittar en liten grop där han lägger sig ner, lyfter upp huvudet på en sten och somnar. Där ligger han i 1,5 timme ca 50m framför mig och min kamera och sover till min stora lycka. När han vaknar försvinner han i den mörka skogen och vi tappar bort honom. En timme senare hörs återigen ett plaskande på andra sidan myren. Det visar sig att det är samma björnhanne som har återvänt och strax därefter försvinner han återigen in i skogen.
 

(Klicka på bilderna för större bild)

 

 

 Andra dagen

 

 

 

 

Tredje dagen

Dagen börjar med utdelning av gömslen. Eftersom fler vill ha de gömslen som senaste dagarna har gett bra utdelning så tar jag erbjudandet att sitta ensam vid det gömsle som ligger längst bort mitt i skogen.

När jag har installerat mig infinner sig ett obehag när jag konstaterar att väggarna endast är gjorda av 3mm faner med ljudisolering i form av skumplast på insidan. När jag sen känner på taket så är den gjord av ett platsskynke som även det har isolerats med skumplast för att dämpa ljudet så känns det till en början som paniken börjar infinna sig med tanke på att björnarnas stig går endast en meter från ytterväggen. Det har hänt att en björn har rest sig på bakbenen och lagt framlabbarna på taket och ruskat om personen som fanns däri så känns det lite pirrigt med tanke på att de individer vi hittills har träffat på har legat på en vikt runt 200-300kg. Efter ett tag släpper obehaget och jag ställer in mig på att få så fina bilder som möjligt. Hur ska jag rigga upp kamerorna och i vilka gluggar ska jag använda? Det känns även tryggt att veta att det är Jouko med stor erfarenhet som har föreslagit gömslet viket får mig att lugna ner mig en aning. Efteråt har jag fått veta att ingen mot sin vilja behöver känna obehag att hamna i ett läge som kan kännas lite utsatt och oroligt. Jouko kände mig så pass mycket att han vågade föreslå att jag skulle ta just det här gömslet. Gömslet är en av de mest primitiva och är väldigt litet och saknar säng. I stället finns en skummadrass som kan rullas ut under natten som jag kan ligga på. Jag får helt enkelt ställa in mig på en sömnlös natt och hoppas på bra bilder i stället vilket kommer att visa sig vara helt rätt. På morgonen när vi återsamlas visar det sig att björnen inte har varit framme och det bara är jag som har upplevt närkontakt med en järv.

Bilden nedan är tagen klockan 00.12 då natten är som mörkast. Att använda autofokus fungerar inte och att ställa in skärpan manuellt är så gott som omöjligt. Så därför försökte jag låsa skärpan mot ett nerfallet träd och hoppas på att någonting skulle komma att visa sig just där. Den dåliga kvaliteten är inte för mig av något större värde då jag haft förmånen att föreviga ett djur som få får uppleva.

 

 

Fjärde och sista dagen

Återigen har jag legat i ett dubbelgömsle fast den här gången mitt i skogen som jag delade med Jouko.Vi turades om att växelvis bevaka omgivningen och ligga och vila. Just nu känns det som att sömnen börjar bli ett besvär efter så många nätter i buskarna.
Vi hade stora förhoppningar på både järv och björn. Björnen är dessvärre sådan att han äter väldigt lite vid den här tiden fastän han borde vara utmärglad efter ett halvår i ide. Det beror på att hannarna för tillfället är på jakt efter honorna och knappt bryr sig om att ta omvägen förbi åtelplatserna för ett skrovmål. Så vi får nöja oss med att en järv ville infinna sig och göra oss sällskap. Men tyvärr hann vi inte få med den rackaren på bild. Så jag lägger i stället ut ett par andra bilder som togs tidigare i veckan.

(klicka på bilden för större bild)

 

 

 

Resan arrangerades av

Inside Nature